bolander

NY BLOGGPORTAL?

Nu har jag gjort det, jag har bytt. Kanske inte för gott. Jag har ingen aning just nu. Men jag tänkte ge Nouw en chans, sedan så återstår det att se om jag kommer krypande tillbaka, haha. Ni kära följare som följer mig här får väldigt gärna följa efter till den nya bloggen om det passar. Och om ni tycker att det är piss och blä att jag har bytt så får ni höra av er i kommentarerna. Jag kommer förmodligen att vara inne här också och kolla läget de kommande veckorna medan jag testar nya.

Vi hörs och ses på:

http://nouw.com/bolander

Bara ETT liiitet blogginlägg

Jag har haft abstinens efter bloggen, min lilla blogg. Jag har saknat den varje dag, men jag har varit för sur för att blogga, sur på bloggportalen. Men nu är jag här igen. Att hitta en annan bloggportal med lika bra upplägg och design är svårt. Som sagt så tycker jag jättemycket om fome på många sätt, framförallt för att bloggarna generellt är så snygga i formatet. Men ni som följer mig har förmodligen inte missat mina utbrott över den strulande tekniken. Förhoppningsvis så är det löst nu. Det återstå att se när jag försöker att ladda upp bilden under den här texten.

Det fungerade! Lite trögt dock, det tog mig två försök, men ändå!! YES. Äntligen.

Idag så har jag tagit ett långt rosa bad som ni ser på bilderna, kollat filmen "Bad Moms", målat naglarna, färgat ögonbrynen och smörjt in mig med brun utan sol. I know, brun utan sol gör dig gul, det luktar skumt och är inte bra för din hälsa. Men jag kan inte låta bli. Dessutom så tycker jag faktiskt inte att det blir så konstig färg av den jag använder. Jag tycker snarare att jag ser lite sommar-fresh ut. Det är mitt guilty pleasure.

Sixten och jag har börjat gymma, galet nog. Eller ja vi har varit på gymmet en gång den här veckan, men det är ändå något! Vi funderar på att gå dit idag igen. Visserligen så har teatern "Du är toppen Charlie Brown" premiär idag, och teater är ju faktiskt liiite roligare än att träna. Även fast jag älskar träning egentligen. Som sagt så hade jag ett stort träningsintresse tidigare, eller jag har det egentligen fortfarande, det är bara det att jag har hamnat lite ut gängorna. Men det kommer väl förhoppningsvis tillbaka.

Det går faktiskt att både gymma och gå på teatern, det vore trots allt optimalt. På tal om teater så gick jag, Nike, Alice, Erik och Sixten på "Linje Lusta" i fredags. Den var sjukt bra! Verkligen spännande och genomtänkt. OCH på tal om teater (igen) så har gått med i Växjö Teaterförening. Det var ingenting jag tänkte igenom, det bara blev så. Mormor ville nämligen att jag skulle följa med henne på årsmötet för att det bjöds på kakbuffé och föreställningen "Jag ville dansa med lyckan" skulle spelas upp. Sedan så blev jag medlem på plats, lite spontant. Det var en väldigt trevlig kväll och en bra föreställning som berörde mig mycket. Den är egentligen en monolog med sång som handlar om Edith Piaf's liv. Jag blev helt hänförd, främst av Edith's livsöde. Jag kunde inte så mycket om henne sedan tidigare, så det var väldigt intressant.

Alla hjärtans dag har det varit också. Jag har tyvärr inte så mycket bilder, bara två selfies med dålig kvalité och en bild på himmeln. Men vi hade en väldigt mysig dag, jag och min Sixten. Jag överraskade honom med frukost på sängen och paket innan jobbet. På kvällen så gick vi på bio och Sixten bjöd på middag på Deluxe. Jag fick även en bukett rosor som ni ser en glimt av på bilderna över och en vit Nike-sweatshirt. Hanna Bolander och vitt går egentligen inte ihop eftersom jag är otroligt klantig. Men den var väldigt fin i vilket fall, jag får ha den på något speciellt tillfälle och vakta den med mitt liv, haha.

 

Fy så skönt det var att blogga, som en befrielse. MEN, jag är fortfarande inte helt säker om jag ska fortsätta. Det återstår att se.

Tack till dig som läste. Kyssar. 

NU FÅR DET VARA NOG!

Efter 10 försök så fick jag äntligen in bilden här över. Nu får det vara nog. Jag blir helt jäkla tokig på min bloggportal, för det är nämligen inte första gången som Forme krånglar. Bilder kommer inte upp, pengar betalas inte ut, text faller bort och inlägg raderas helt. Men det värsta är faktiskt det här med bilderna, för det gör nämligen att ett inlägg som borde ta tio minuter att lägga upp tar 40 minuter istället. Sedan så suger det såklart att pengar som tillhör mig har legat frusna sedan slutet av sommaren, men det är mindre viktigt eftersom jag fortfarande bor hemma och därför inte är beroende av pengar på samma sätt som om jag hade en hyra att betala tex. Sedan så bloggar jag naturligt vis inte för pengarnas skull, jag hade dessutom inte kunnat leva på min blogglön om det var så. Det är mer principen, att INGENTING fungerar. Det här är inte mitt första arga inlägg om det här, dock så har jag raderat de gamla. Men det vore gött om Forme läste det här och rättade till saker och ting, för en gångs skull.

/mvh sjukt sur

404-error

Till andra som har blogg på for.me: Är det bara min blogg som krånglar galet mycket när jag ska lägga in bilder?

Hej på er!

ÄNTLIGEN så har jag fått in bilderna i inlägget. Herre gud vad min bloggportal har krånglat på sista tiden. Det är så grymt synd för jag gillar verkligen upplägget egentligen. Om den ändå bara hade haft en fungerande app och att det inte krånglade med att lägga upp bilder så hade den varit superbra. Men men, förhoppningsvis så är det här med bilderna bara en liten bugg som löser sig om några dagar.

Igår så träffade jag Nike på stan, jag köpte en ny brun utan sol, ett genomskinligt nagellack och en sådan där svart mask för pormaskar. Jag och Sigge testade varsin mask igårkväll, tyvärr så är jag lite besviken, den fungerade inte så bra som jag hade hoppats på. Men jag ska testa en till om några dagar så får vi se om den fungerar bättre då. 

Idag så ska jag packa lite för imorgon så åker jag och Sixten ner till Helsingborg för att kolla på Hov1. Så himla mysigt med en lite miniminiweekend. (Vi stannar bara lördag-söndag)

Jag ska strax åka med lilla Presley till djursjukhuset. Han skadade sig på morgonrundan igår, förhoppningsvis så är det bara en sträckning men det är alltid bäst att kolla.

Vi hörs snart.

ELLEN, 17: "JAG ÄR DEN STOLTASTE SLAMPAN DU NÅGONSIN STÖTT PÅ"

Imorse så läste jag en artikel som jag tyckte förtjänade spridning. Den är skriven av Ellen Sandberg, 17 år från Trollhättan. Så jag skrev till henne och frågade om jag fick kapa den rakt av och publicera den på bloggen, vilket jag fick. Så här under har ni den. You go girl!

"Från sekunden vi föds och får ett kön tilldelat oss så placeras vi omedelbart i omedvetna fack. Utifrån dessa facken så blir flickor och pojkar uppfostrande på olika vis och förväntas att följa olika normer.

Pojkar förväntas att växa upp som starka, tuffa och utåtriktade människor, samtidigt som flickor forslas in i att vara lugna, omhändertagande och försiktiga. Det är dessa egenskaper som kallas för normer.

Ni känner säkert igen er. Oavsett om det var pojken som jämt grät när du gick på lågstadiet, killen på gymnasiet som inte ville ha sex innan han hade ett fast förhållande eller mannen på bussen vars läppar var mörkt målade i rött, så stack han ut. Han var omanlig.

Jag är sjutton år, kvinna, heterosexuell. Jag är 153 centimeter lång och väger 44 kilo Jag är dessutom, enligt många, en slampa.

Jag vill inte ha förhållande. Jag är inte din svärmorsdröm. Jag kommer kanske inte höra av mig efter att vi har träffats. Jag kommer kanske inte bli kär i dig.

 Jag kommer kanske bara ligga med dig. Jag kommer kanske göra detsamma med någon annan strax efteråt. Jag kommer bete mig precis som en snubbe.

Jag kommer bryta varenda kvinnlig könsnorm du kan tänkas nämna och det är därför det är jag som är slampan.

Det kommer aldrig spela någon roll att killen som stod framför dig i kön på Willys har legat med dubbelt så många som jag, ingen kommer lyfta så mycket som ett ögonbryn förrän den dagen då han bryter ihop i tårar, panikgråtandes över saknaden av kärlek och känslor. Först då, då bryter han normen.

Jag är så ofantligt, sinnessjukt, fruktansvärt trött på samhällets försök att placera mig i fack. Jag är trött på det ständiga antagandet att jag som kvinna jämt är den som går sårad ur ett ”One Night Stand”.

Jag är trött på uppfattningen att jag låter mig utnyttjas, jag är trött på att bli uppmålad som ett offer och jag är dödstrött på den struktur som upprätthåller dessa könsnormer.

Dessa könsnormer har, under hela mitt liv, talat om för mig att jag får skylla mig själv kring att folk snackar eftersom jag väljer att bete mig såhär.

Det är ju liksom inte konstigt att killar ser på mig som ett objekt, jag är ju så jävla enkel. Det är mitt eget fel att jag blir kallad hora, jag pratar ju faktiskt öppet om mitt sexliv.

Men nu väljer jag att hålla för öronen, jag lyssnar inte mer. Inte en gång till orkar jag höra att ”jag kanske borde lugna ner mig och tänka på mitt rykte”, att ”det är för mitt eget bästa” och att ”de vill mig bara väl”.

För det finns inget välgörande överhuvudtaget i att trycka tillbaka någon in i dess könsroll. Det finns inget välgörande i att lära någon att enda sättet att undvika utanförskap och samhällets dömande blickar är att följa den väg du fått uppmålad.

 Män får känslor, killar gråter, pojkar är försiktiga. Män vill ha barn, killar är rädda att bli utnyttjade, pojkar avskräcks av sex. Kvinnor säger ifrån, tjejer är starka, flickor biter ihop. Kvinnor vägrar giftermål, tjejer utnyttjar, flickor längtar efter sex.

Jag gör saker för mig själv. Jag tar ansvar för mitt eget mående. Jag är bara min egen. Jag mår bra för mig.

Och om det gör mig till en slampa, så kom och kyss mig; för jag är den största, bästa och stoltaste slampa du någonsin stött på."

- Ellen Sandberg

ATT ÖVERLEVA ETT BREAKUP

Sedan jag började högstadiet så har jag varit singel sammanlagt 2 år av 7. Jag har alltså bara varit singel en femtedel av mitt tonårsliv. Det är ingenting som jag har strävat efter, det har bara blivit så. Så jag skulle faktiskt kunna kalla mig för en förhållande-expert. Jag har nämligen varit med om alla typer av bråk, varit tillsammans med flera olika typer av människor. En del har gillat musik och andra har spelat fotboll. De har haft djup utan botten och andra enbart ett skal utan något annat än sitt yttre. Ingen har varit den andra lik, och därför så är jag expert vid 19 års ålder.

 

Något annat som jag är expert på, det är att göra slut. Jag har de bästa tipsen för att överleva ett breakup, för jag har varit med om en hel drös. Så jag skriver den här guiden till dig som kanske har blivit dumpad för första gången, som kanske var den som dumpade personen som du trodde var kärleken i ditt liv, för att det visade sig vara motsatsen. Oavsett om du är den som har gjort slut, har blivit dumpad eller om det var ett gemensamt beslut så gör det lika ont för båda parter, det lovar jag dig. Och det kan vara lite skönt att veta att ni båda förmodligen ligger på var sitt håll och gråter. Men TROTS att ni båda är ledsna och att allt ni vill är att bli ett "vi" igen så är det otrolig viktigt att ni följer steg 1 här under.

 

 

1. Smsa inte. Ring inte. Stalka inte.

 

Det finns ingenting som rättfärdigar att du ringer och ångrar dig eller bönar och ber om att personen ska ta dig tillbaka. Det är elakt både mot dig själv och mot ditt ex, och det kommer inte att leda någon vart. Ni har gjort slut av en anledning. Anledningen kan vara bristande känslor, svartsjuka, bråk eller att ni båda vill olika saker och därför inte ser någon framtid ihop. Vilken av anledningarna det än var som fick er att bryta upp så ändras inte omständigheterna bara för att ni ångrar er två dagar senare. Det är inte dina äkta känslor som gör sig till känna. Det är dina rädslor för att vara ensam och din sorg över att förlora en person som har varit en stor del av ditt liv som får dig att känna dig dökär igen. Nej personen är inte perfekt. Nej du kommer inte att vara ensam för evigt. Nej du kommer inte att dö utan den människan i ditt liv. Det bara känns så just nu. Ni kanske hittar tillbaka till varandra om något år, vem vet? Men er tid är inte nu.

 

2. Kasta eller göm undan presenter/bilder/gosedjur.

 

Gör dig av med (åtminstone tillfälligt) saker som du fått av personen eller som påminner om hen. Ligger fortfarande gosenallen som du fick av ditt ex kvar på sängkudden? Nej, inte okej. Släng den/bränn den eller åtminstone stoppa ner den i en låda med lås och ställ upp den på vinden tillsammans med kärleksbreven, födelsedagspresenterna och fotoalbumen. Samma sak gäller med bilder på datorn och mobilen. Samla ihop allting i en mapp som du antingen lägger över på en hårddisk eller minneskort. Bläddra inte igenom skiten. Det är en onödig plåga.

 

 

3. Tillåt dig själv att vara ledsen.

 

Förträng inte känslorna, låt dem komma, låt dem flöda. Skrik, gråt och gräv ner dig under täcket. Det behöver du. Någon sa till mig en gång: ”att göra slut är nästan samma sak som att sörja någon som har gått bort, och du skulle aldrig säga åt någon som sörjer en död person att ”rycka upp sig”. Så varför förväntas vi bara skaka av oss alla känslor när kärleken har dött?” Som det ser ut nu så kommer ditt ex aldrig någonsin att vara en del av ditt liv på samma sett som hen har varit tidigare, och det är fruktansvärt sorgligt. Du har förlorat någon som har under en tid varit din andra halva. Så låt inte någon försumma din sorg. Du har all rätt att vara ledsen, ledsen som in i helskotta. Så ät glass, se på kärleksfilmer och göm dig för resten av världen. Men inte för alltid! Se till att följa steg 3 också.

 

 

4. Sätt ett slutdatum för självömkan.

 

Som sagt så har du all rätt att vara ledsen, men någon gång så måste du lämna huset. Sörj rejält i två veckor och sen får det vara nog. Nu är det dags att gå ut med kompisgänget, ha filmkvällar med bästa kompisen, gå till frisören, börja träna och kanske till och med uppgradera garderoben lite? Här handlar det om att styra bort tankarna från sorgen och fokusera på saker som gör dig glad, även om det kan ta emot i början. Du har självklart fortfarande rätt att vara ledsen, bara inte dygnet runt, för det mår ingen bra av. Tänk på dig själv och treat your self. Du är din nya partner, så se till att överösa dig själv med kärlek.

 

         

5. Skaffa Tinder.

 

Jag skulle säga att den rätta tiden för att skaffa Tinder är ca fyra veckor efter uppbrottet. Då har du gett ditt ex en liten stund att bearbeta saker. Dock, om du som läser det här har hört rykten om att någon sett ditt ex på typ Badoo dagen efter att ni har gjort slut – hen gör det inte för att vara taskig eller för att hen redan har gått vidare. Trots att det kanske känns som en elak sak att göra så gör hen förmodligen det för att överleva. Ditt ex är ledsen och behöver uppmärksamhet, precis som du. Att hen har skaffat Tinder eller Badoo har inget med dig att göra, precis som att din profil på Tinder inte har något med ditt ex att göra. Det är ett sätt att få snabb bekräftelse och det behöver alla ibland. Tinder är bra eftersom matchningarna får dig att känna dig åtrådd, vilket får dig att inse faktum – du kommer inte att vara ensam hela livet och det finns andra puddingar som är intresserade av dig förutom ditt ex. Det finns fler fiskar i sjön helt enkelt. Dessutom så är Tinder så jäkla roligt, tycker jag i alla fall. Och vem vet? Du kanske hittar någon trevlig filur att flörta lite med? Det förtjänar du.

 

6. Lev singelliv.

 

Kasta dig absolut inte in i någon ny relation eller förlita hela din lycka på andra. Jag tipsade dig om att skaffa Tinder, inte en ny relation. Flörta, ha lite kul, gå på dejt. MEN tillåt dig själv att läka först innan du ger dig in i något seriöst. Ett brustet hjärta och konstanta tankar om ditt ex är ingen vettig grund att bygga en ny relation på. Ta vara på tiden som singel! Det kanske beror på min brist på singelliv, men jag uppskattade verkligen att vara singel när jag väl var det. Det var så härligt att inte bry sig om någon annan än sig själv, och att alltid börja dagen som ett tomt ark. Inga rutiner, bara spontantripar med kompisar, utekvällar mitt i veckan, spontant söka jobb på Rhodos och gå på kravlösa dejter med tre olika på en och samma helg. Missförstå mig inte, jag skulle inte byta ut något av det där mot vad jag har med Sixten. Det är ett helt annat liv, förhållandelivet. Och jag älskar det. Jag älskar att vakna upp bredvid någon som jag vet älskar mig med hela sitt hjärta.

 

Allt jag säger är bara – njut nu av det andra livet, singellivet, medan du kan.

Här snackar vi ultimat frihet. Du har ingen annan att ta hänsyn till. Det kanske känns ensamt men det bygger karaktär. Smärtan som du går igenom och dina upplevelser nu förändrar dig, i mitt fall till det bättre. Om jag inte hade blivit krossad och återuppstått så hade jag inte blivit den jag är idag, och då hade jag inte varit människan som Sixten blev kär i. Det innebär att det kanske inte hade blivit ett ”vi” om jag inte hade gått sönder i tusen bitar? Eller om jag hade stannat i min gamla relation så hade det absolut inte blivit något ”vi” någonsin, och det skulle vara fruktansvärt. Sixten och jag är 1000 gånger bättre för varandra än personerna från tidigare relationer. Tänk på den ni. Om ni stannar i en relation som ni egentligen inte trivs i så kanske ni missar chansen att vara med er själsfrände. Ruggig tanke va?

Poängen är: singelliv är kul, utnyttja den här stunden.

 

--------

 

VIPS! Några månader har susat förbi och du kan äntligen andas igen.

 

Sorgen har lagt sig och du är dig själv igen. Dock med nya erfarenheter i bagaget som gör dig starkare än någonsin. Du är grymt stark som klarade det här. Du dog inte av smärtan och sorgen när du såg ditt ex på stan med någon annan, du överlevde. Du är stark som tusan! Nu är du redo för var som helst. Kanske vill du hålla dig borta från kärleken ett tag till? Kanske vill du satsa på dig själv när det kommer till karriär? Kanske har du träffat någon ny som får det att bubbla i magen?

 

Normal 0 21 false false false SV JA X-NONE

Det viktigaste med den här texten är att du som precis har blivit singel förstår att även om livet suger nu och att du känner fysisk smärta i bröstet så blir det bättre. Du kan bara ta dig uppåt nu. Det kommer att bli bra.

 

1000 kramar

UPSIDEDOWN

Min dag har varit jobb,jobb,jobb.

Nu är Sixten här så nu är det mys,mys,mys.

Jag har även förstört en av mina favorittröjor eftersom jag har målat lådor.

Idag så började jag skriva på ett längre inlägg igen, men det tar ju sin lilla tid. Förhoppningsvis så kan jag publicera det imorgon.

HYLLNING

Här kommer en liten hyllning till den här killen. Som tvättar bort mitt smink med pads i sängen när jag är för trött för att resa på mig. Det är äkta kärlek det!

Vi har haft bästa dagen på simhallen, så nu ligger vi trötta och varma i soffan och ska strax läsa lite. Jag ska börja läsa djävulen bär Prada, jag har nämligen varken sett filmen eller läst boken, så det ska bli spännande. Hoppas att ni har haft en bra söndag!

KULTURNATT

Igår var det kulturnatt. Sixten och jag åt pizza, gick på förhandsvisningen av "The Wiz", målade på väggen i konstkallen, gick på utställning på elak form, såg på magdans i biblioteket, gick en tipsrunda med kända citat, tog en bild i traditionella kinesiska kläder framför en fotovägg av kinesiska muren, kollade in DIY-stånden på konserthuset, gick på mammas utställning på Söders Blommor och åt en semla på Ica. Vi gick även till Deluxe men vände sedan och gick ut direkt igen. Det verkade jättemysigt, med barndisco-tema och allt, men nog fick vara nog. Så vi åkte hem istället.

HANNAS SEXSKOLA

Det finns vissa saker inom sex och samlevnad som jag aldrig fick lära mig i skolan. När jag hade sex för första gången så visste jag näst intill ingenting om varken min egen kropp eller om killens. Dock, lustigt nog så visste jag mer om hans än om min.

När killar blir tända så får de stånd, det visste jag.

När killar kommer så kommer det sperma, det visste jag.

Men vad händer med tjejen när hon blir kåt? Det visste jag inte.

 

Sexualundervisningen i skolan (åtminstone på min tid) missar helt att prata om bland annat komplikationer med preventivmedel, hur jävla svårt det är att få in en tampong första gången, att tjejen måste bli våt innan penetration kan genomföras, vilka risker det medför när du har sex fast du inte vill och vikten av samtycke.

 

Nu för tiden så pratas det mer öppet om sex på sociala medier, bloggar och forum. Det tycker jag är superduperbra. För då minimerar riskerna för att det går fel. För fel kan det verkligen gå. Jag kommer att skriva om några saker som jag önskar att det hade pratats lika öppet om vid min debut.

 

Här har ni Hannas LIVSVIKTIGA tips inom sex och samlevnad + övrig visdom:

 

 

 

 

Onanera för dig själv INNAN din debut.

 

Nu lämnar jag ut mig själv hejvilt här (som vanligt) men jag känner att jag måste göra det för att alla ska förstå precis hur viktig den här punkten är. När jag hade sex för första gången så hade jag aldrig rört mig själv. Jag visste inte hur min vagina såg ut och jag hade ingen aning om att tjejen behövde vara våt. Som ni hör så slutade det med katastrof. Utan att gå in på detaljer så slutade min bristande kunskap i vestibulit. Det innebär att kroppen förknippar sex med smärta och därför spänner sig. Det tog mig fyra år att bli av med. Bristande kunskap om min egen kropp ledde alltså till att näst intill alla sexuella relationer därefter var smärtsamma. Ungdomar: Onanera mera, läs på och ha inte sex fören ni är redo.

 

 

Till personer med snopp: De flesta tjejerna har VÄLDIGT SVÅRT för att komma av enbart penetration! Lär er hur en vagina fungerar innan ni ger er in i the world of sex. Eller fråga åtminstone hur hon vill ha det.

 

Alltså jag förstår inte hur svårt det kan vara att förstå? Klitoris behöver stimulans, punkt slut. Det här borde VERKLIGEN tas upp på sexualkunskapen för det känns för tusan som att näst intill alla snubbar och snopp-personer är helt bakom flötet när det kommer till det här.

 

 

 

 

 

 

Tjatsex = våldtäkt. Punkt. Slut.

 

Jag har blivit utsatt för tjatsex i en av mina nära relationer, och det var inte en gång utan det var näst intill varje dag. Tjatsex fick mig att tro att jag måste ”ställa upp” och tjatsex fick mig att känna mig som en dålig flickvän när jag inte ville. Men det allra viktigaste, tjatsex fick mig att känna som att min vilja inte betydde något, som att ett nej inte var ett nej. Det fick mig att tvivla på mig själv, det bröt ner mig totalt. Och jag hatar honom för hur han fick mig att må.

 

 

 

Tystnad är inte ett ja. Och ett nej är alltid ett nej.

 

Om tjejen (eller killen) trycker bort dig, gråter, ligger fastfrusen som is och om hen säger nej. Sluta, med en gång. Jag önskar att jag efter mer än 3 år av tystnad klarade av att prata eller skriva om det här, men det gör jag inte. Jag är stolt över alla som orkar, och ni ska veta att ni är starka och gör skillnad genom att berätta er historia. Det är dock sorgligt att så pass många blir utsatta att det är ett vanligt samtalsämne i mitt Facebookflöde. För mig känns det som en självklarhet att om min partner inte vill så slutar jag. Men tydligen så ringer inte den klockan hos alla, och därför så är det här fortfarande ett väldigt viktigt och aktuellt ämne att prata om.

 

 

 

Hormoner är inte ett alternativ för alla.

 

Det suger, men, hormoner är inte för alla. Snoppbärare: Förvänta er inte att personen med vagina tar P-piller, ta ditt ansvar och se till att du har med dig kondom om du har förhoppningar om rajtan-tajtan. Personer med vagina: Plåga inte er själva. Är sexlusten bortblåst, psyket instabilt och ni har mellanblödningar varje dag? Sluta med ditt preventivmedel. Gå till ungdomsmottagningen och testa något nytt som kanske funkar bättre, eller kör på kondom. Du ska inte behöva leva med att må piss. Tyvärr så finns det ju personer, som jag själv, som inte tål något. Jag har testat minipiller, 4 olika P-piller, kondom, kopparspiral och hormonspiral, och inget fungerar. Av de hormonfria alternativen så har jag fått andra komplikationer.

Till er som lever med samma problem som jag, så har jag tyvärr inget guru-råd att ge, men ni ska veta att ni inte är ensamma åtminstone. Jag lider med er, fysiskt lider med er. Och jag antar att vi bara får fortsätta hoppas på att det någon dag kommer p-piller för män. Jisses vilken dröm det vore.

 

 

 

 

TVINGA ALDRIG DIG SJÄLV TILL ATT HA SEX.

 

Ni ska ALDRIG ”ställa upp” för att slippa vara ”osköna”. Personen som tjatar och som inte kan ta ett nej är den som är oskön. INTE DU. Du är stark, modig och cool som satan som vägrar att bli trampad på. Stå upp för dig själv. Men något som är ännu viktigare att lära ut är nästan: TJATA INTE! Om du som läser det här är en sådan fruktansvärt oskön och vidrig person som brukar tjata till dig sex, så vill jag bara säga en sak till dig: ETT NEJ ÄR ETT NEJ OCH INTE ETT KANSKE. Lägg av med skuldbeläggning, härskartekniker och gnäll för att få din vilja igenom.

 

 

 

 

 

Att onanera som tjej borde inte vara tabu.

 

Jag är så trött på förväntningar på människor med kvinnligt könsorgan, de förväntas vara pryda, försiktiga och skämmas över sin sexualitet. Fuck no säger jag. Det är inget att skämmas för. Om du vill vara hemlighetsfull om ditt sexliv så var det, men var det inte för att du skäms utan för att du själv vill.

 

Sammanfattningen lyder:

 

Normal 0 21 false false false SV JA X-NONE

Sex är något komplicerat för många. Jag hoppas dock att de flesta inte ens har det hälften så krångligt som jag har haft det. Dock så gör mina erfarenheter, dåliga som bra, att jag vet ganska så mycket. Vissa kanske tänker att dessa ”lärdomarna” är självklara som t.ex.: ”Tvinga inte dig själv till att ha sex”. Men för alla så är det inte lika självklart. För mig var det inte självklart. Vi lever i en kultur där det förväntas vissa saker av oss. Killar förväntas ”alltid vara kåta” och tjejer förväntas ”ställa upp”. En kille som inte alltid är kåt ses som onormal och en tjej som alltid är kåt ses som horig. Vi har våra könsroller i samhället. Min roll i samhället är ”tjej”, och med den rollen så kommer det en hel del förväntningar på hur jag ska vara och på vad jag ska vilja. Jag förväntas vara mindre sugen på sex men jag förväntas även ställa upp för att vara en bra flickvän. Som ni hör så krockar förväntningarna med varandra och det är där som förvirringen uppstår. Vad vill jag? Rätt och fel suddas ut och det är därför som det är så viktigt med information om sex till yngre. Vi blir förvirrade av porr, film och media. Därför så anser jag att skolan borde ta ett större ansvar när det kommer till att lära ungdomar om sex. Skolan bär även ett stort ansvar för att se till att alla läggningar och kön är inkluderade i undervisningen. Herregud, det är 2017, ni borde förstå vid det här laget att enbart heteronormativ undervisning där män står i fokus är utdaterad? Kvinnor onanerar, samkönade ligger, könstillhörighet är konstruerat av människan och klitoris existerar.

Där har ni information värd att lära ut.  

 

Jag vill avsluta inlägget med att hylla Monkis kampanj - "Please yo'self"